lördag 30 juni 2012

Höjdpunkter och insikter.

Jag sitter och funderar på vad jag ska blogga om och kom alldeles nyss fram till att jag skulle kunna uppdatera om veckans höjdpunkter. Om det nu har varit några sådana? Jag får helt enkelt kalla det för veckans höjdpunkter/insikter. Tror jag.

1. Det slutade äntligen regna igen och jag bestämde mig för att ställa till med picknick med allt som hör därtill. Alltså; champagne (eller ja, mousserande då...dah), jordgubbar, wraps och en mysig filt på mitt och K:s sommarställe som råkar vara en liten höjd nära där vi bor. En mysig, liten och lagom enslig höjd. Där låg vi och åt jordgubbar och smuttade mousserande medan solen fullkomligt gassade trots att det redan hunnit bli kväll. K spotifyade fram lite fin sommarmusik och sen bara njöt vi i några timmar innan vi gick hem och såg på fotboll (läs: jag filade och målade naglarna, K såg på fotboll).

2. Punkt nummer två på listan är en insikt. En insikt som jag kanske egentligen borde hålla käften om men samtidigt tänker jag att jag antagligen inte är den första som insett detta. Jag säger: ska ni köpa jordgubbar, köp dem från Ringstad gård! Jag brukar alltså varje sommar gå omkring och muttra om hur överskattat det är med jordgubbar eftersom de alltid luktar och ser mycket godare ut än vad de faktiskt är. Oftast är de bara sura liksom. Ja...tills jag för ett par veckor sen köpte obesprutade jordgubbar från Ringstad gård. De smakade sådär som man alltid föreställer sig att jordgubbarna ska smaka innan man fått årets första, obehagligt sura överraskning i munnen. GO RINGSTAD!

3. På väg hem från jobbet häromdagen var jag så trött att jag höll på att somna på cykeln. Då är man trött, tror jag. Dock hände något som fick mig att kvickna till rätt snabbt. När jag nästan var hemma och cruisade mellan radhusen mötte jag ett par duvor. Och ja, det händer väl ofta att man möter ett par duvor i stan, säger ni då. Jovisst. Det må så vara. MEN. Dessa duvor var något alldeles extra. Jag skojar inte ett dugg när jag säger att de flög rakt mot mitt huvud utan att väja, istället var det JAG som fick ducka. Det bästa med det hela var att en förbipasserande barnfamilj upplät ett förvånat (och säkerligen imponerat) "åååååh", ungefär som det sus som uppstår då en akrobat gör ett dödshopp eller så. Kan således numera titulera mig cirkusartist. Känns helt okej.

4. Ytterligare en insikt. Man vet att man inte är tonåring längre när man inte pallar att endast sova fyra timmar en natt. Observera att det endast gäller en natt. Natten till idag. Jag ska beskriva vad som hände... Jag satt alltså uppe för att konversera med en vän som verkade vara i stort behov av någon att prata med. Sen blev klockan plötsligt tre och jag insåg att mitt jobbpass skulle dra igång om fem timmar. Jaha. No drama. När jag väl gick och la mig var jag stenpigg (är en sten pigg?) och försökte konversera med K som var dödens trött. Sen måste jag ha somnat. En timme senare vaknade jag av regnet som inte var nådigt. Genast började jag oroa mig över hur jag skulle ta itu med min blöta cykelsadel (cykeln stod naturligtvis inte ens utomhus...hallå?!)och trots att jag stirrade på klockan och såg att den visade fyra fick jag för mig att det var dags att gå upp. Somnade dock om och drömde söta drömmar om snoozande. När jag väl gick upp var klockan egentligen liiiiite för mycket. Hur som helst. Insikten: jag är inte tonåring längre. När jag var tonåring sov jag väl typ aldrig mer än fem timmar per natt. Nu dör jag lite smått om jag inte får sju timmar per natt. Men vilket sömnproblem kan inte lösas genom lite hederlig mitt på dagen-sömn? Älskar mitt på dagen-sömn!

Skiter i det här nu, om någon orkar läsa kan ni få ett diplom, handmålat. Av mig. Förvänta er stordåd.

Senaste nytt...

Nu var det för sjutton gubbar en hel evighet sen jag ville meddela omvärlden något mer eller mindre ovettigt. Jag är ledsen för det. Inte för att det inte har hänt saker värda att förtälja men mer för att jag har varit så oinspirerad. Jag är nygift, det är fint! För övrigt känner jag mig lite som mitt tonårsjag, på gott och ont. Jobbet går som smort och jag har äntligen valt ämnesområde för min jädra kandidatuppsats som ska skrivas till hösten. Så är det med det. Vi hörs inom en mycket snar framtid, hoppas jag.