Är bäst.

Som sagt, det går bra nu. Jag har lyckats knappa ihop fyra sidor (av åtta) på mitt undersöknings-pm och jag känner dessutom att det faktiskt är roligt att skriva. Oooooooch....i förmiddags fick jag ett samtal där jag blev erbjuden att jobba heltid på en förskola i oktober. Herregud, jag blev helt skakis men....jag tackade slutligen ja. Klart jag pallar att plugga och jobba samtidigt. Jag kan ju för i jösse namn allt!

Sol, rök och kaffe...

Öppnade båda balkongdörrarna för att få ett härligt genomdrag av frisk sensommar(!)luft. Vad fick jag? Ett mindre fräscht genomdrag av cigarettrök. Jag måste börja planera en hämndaktion... Tänk...Vad har månne jag för dålig vana som jag kan förpesta mina grannar med? Min sämsta sida är nog att jag är slarvig...men det skulle ju kännas lite konstigt att gå in till grannen och typ...ge fan i att diska. Näe, måste tänka ut något bättre. Förslag mottages gärna, men inget alltför uppenbart såsom gamla räkskal i brevlådan liksom...

För övrigt? Tjaaaa....jag har de senaste veckorna börjat dricka mängder med kaffe, utan att egentligen veta varför. Det fina i kråksången är att jag då har något vettigt att skylla på nästa gång magkatarren slår till. Utöver detta kan jag nu även titulera mig mogen och ansvarstagande (mina egna ord, jag har dessvärre inte hört dem från någon annan) då jag numera alltid tackar ja till jobb. Förr om åren skulle nog chefen ha svimmat om jag plötsligt bestämde mig för att tacka ja men nu är jag alltså en ja-sägare. Känns inte alls dumt.

Topp.

Alltså. Jag är så nöjd med tillvaron just nu. Till att börja med har jag fått vikariera på en förskola, två gånger, ett framsteg rent karriärmässigt. Ovanpå detta tyckte min kursansvarige att min idé till den undersökning jag ska planera men inte genomföra under kursen var bra och intressant. Detta betyder då alltså att jag med största sannolikhet kommer vara förmögen att kläcka ur mig en bra idé även till C-uppsatsen. Vad mer? Häromveckan dök jag ner i ett hav av trattkantareller, jag som alltid varit så dålig på att hitta svamp. Kan alltså numera titulera mig svampexpert, eller känns det lite overkill? Har också kommit fram till att min nuvarande frisyr är den bästa, kanske främst för att man ser ut att ha rymt från mentalsjukhuset när man vaknar på morgonen. Vissa dagar ser jag också ut så hela dagen, vilket inte alls känns helt oävet.

Intervallträning forts.

Visste ni förresten att om man börjar skriva in frasen "tråkigt med intervallträning" på google kommer förslaget "tråkigt med barn" upp och om man skriver in frasen "tycker inte om intervallträning" ges förslaget "tycker inte om barn". Vad har nu barnen gjort för ont?

LYSSNA!

ALDRIG MER INTERVALLTRÄNING! Det finns en anledning till att den där förbenade gamla stafettleken som man alltid fick köra på gympan heter idioten. Det är för att den är till för IDIOTER. Jag har ALDRIG tyckt att intervallträning varit kul (säkert för att det är så jobbigt) så varför anmälde jag mig ens till passet? Måste man tycka att intervallträning är kul/bra träning? Det ska jag fan googla.

För övrigt...varför blev inte jag en sån där människa som tycker det är kul eller befriande med konditionsträning och då framförallt löpning? VARFÖR? För mig är det inte det minsta kul eller befriande för jag blir bara yr och får ont i magen. Antar att det bör genomföras när man känner sig helt hundra men det har jag fan inte gjort på flera år, känns det som.

VIKTIGT!!!!

Efter dagens andra (något mer händelserika) halva står följande punkter på bloggagendan:
1. Svett (som vanligt eller?)
2. Rumpskakande
3. Cykling (nej, inte kyckling med talfel, CYKLING)
4. Tv

I tur och ordning. Idag på afropasset, när jag som vanligt svettades mer än alla andra deltagare tillsammans, kom jag att tänka på en sak. Det fanns en kille vi brukade skratta åt (och äcklas av) när vi var små. Han svettades nämligen så mycket att han kunde forma frisyrer med sin svett. Well, who's laughing now? Inte jag i alla fall...

En annan tanke som slog mig under passet (helt otroligt att jag kan tänka och dansa SAMTIDIGT, när fick jag någon som helst simultanförmåga?) var att jag, som ändå anser mig vara ganska hygglig på rumpskakarfronten HELT har missat en sorts skakning! Det känns inte alls okej. Skaket jag pratar om skulle nog kunna benämnas som ett klubbskak, för jag kan tänka mig att det utförs flitigt på nattklubbar och speciellt på sådana som spelar R'n'B (eh...alla?). Jag skulle gärna lägga upp en demonstrationsvideo men jag KAN ju alltså inte genomföra det här skaket. Det går till på så vis att man står framåtböjd i nittio grader och sen svankar man lite och skakar på rumpan och bröstet samtidigt. En helt obegriplig rörelse som alla teenagers på passet tycktes ha helkoll på. Frågan är nu alltså om jag borde lära mig detta skak eller om jag är för gammal/icke-R'n'B.

Efter det tankeväckande passet tog jag en cykeltur för att se om jag kan slippa ta spårvagnen till praktiken (jag är nämligen av den åsikten att med en riktigt bra cykel är ingen stad för stor för att ta sig överallt med cykel...i alla fall inte den här staden). Det gick så lätt att cykla att jag för ett ögonblick funderade på om cykelförsäljaren glömt att säga att det var en cykel jag köpte. Sen blev jag dock varse om att det var en högre kraft än el som hjälpte mig framåt. Jag tror ta mig tusan aldrig att jag cyklat i medvind förut!

Och ett sista tillägg om tv. Hallå!! Ni kan ju inte låta en sån som mig vänja sig vid att få titta på talangjakter (Idol och True talent) och sen helt plötsligt bara slänga in BONDE SÖKER FRU!!!! Jag är inget fan av såna program, bara så att det är förstått här. Skulle gärna titta på Idol och True talent dygnet runt, men det är väl för mycket begärt?

Äh, nu tar jag kväll.

What to do..?

Det här med att knappt ha något schema är verkligen inte optimalt för mig, bara så att ni vet. Jag har aldrig varit typen med god framförhållning, vilket alltså leder till att jag inte KAN börja med en uppgift som ska vara inne först om typ sju veckor. Den möjligheten finns liksom inte i min hjärna. Så vad gör jag? Tjaaaaa....idag har jag....FAKTISKT förberett lite inför praktik imorgon men annars... Jag har..eh..ätit, bläddrat i NT och Veckorevyn, tittat på klipp på youtube. Nedan följer godbitarna:

Dumheter.

Idag har jag gjort något dumt (eller egentligen flera saker men vissa är så dumma att jag inte ens tänker ta upp dem här), jag avbokade alltså mitt skivstångspass av (påklistrad) rädsla för att blåsa bort i stormen. Värst hade det väl egentligen varit om min nya cykel blåste bort. Istället har jag suttit och tittat på en massa helt ovidkommande klipp på youtube och rensat ur ett par köksskåp. Det jag hittills hittat som inte längre fick bo kvar i sina respektive skåp är en microäggkopp, två tomma flaskor med nässpray och en t-shirt (?). Tråkigt tycker jag att jag inte hittade någon liten chokladkaka eller dylikt.

Klippt lite.

Svett...

Jag är glad, för det blir man faktiskt av att träna. Det trodde jag inte på för bara några år sen och jag kommer ihåg när min ständiga ursäkt på idrotten var att jag inte hade några skor. Hade någon sagt till mig då att jag några år senare skulle lägga 600 spänn på ett par fitnesskor skulle jag bara skrattat. Mitt stora träningsproblem är bara det att jag svettas. Svettas enormt mycket. Speciellt i ansiktet och på bröstet, det bara rinner. Egentligen kvittar det väl, när man t.ex. är ute och springer är det ju ingen som bryr sig om det men på pass och sånt, som idag på afron, känns det inget fräscht att det blir blöta fläckar på golvet kring mig. Det är skittråkigt att bara kunna ha svarta träningslinnen dessutom. Kanske känns som ett i-landsproblem, och det är det väl egentligen också...men vad tusan har jag gjort för att förtjäna att svettas lika mycket som fyra fullvuxna karlar? Tell me!

Mummel.

K har varit sjuk i stort sett hela veckan. Han var till och med hemma från jobbet i måndags, vilket inte vill säga lite när det gäller honom. Hur som helst var jag helt utslagen igår men har som tur är redan idag återhämtat mig och nu känns det knappt som jag varit sjuk alls. Idag drog jag därför igång med "projekt städning och rensning" och det roliga med det hela är att jag fick ett telefonsamtal från mamma när jag hade en liten paus och hon berättade att hon sorterat ut kläder som nu låg och tog plats på helt fel ställe. Vad har jag nu gjort? Nja, inte exakt samma sak men jag har INTE städat färdigt. Kan ni fatta att jag har haft hela dagen på mig och ändå inte är klar? Det är vad jag skulle vilja kalla långsamt och det stör mig nåt enormt. Varför kan inte jag vara en såndär effektiv människa som får saker och ting gjorda? Fast det måste väl finnas kaosmänniskor som endast kan arbeta under press också, antar jag...något gott måste det väl finnas med det också...Ehm...Jag är inte så lättstressad, det är ju positivt. Jag lever efter devisen att allt ordnar sig med tiden (och dessutom är jag förbaskat bra på att lägga på 78 kol extra när det verkligen behövs och det behövs typ ALLTID i mitt kaos). Vad jag ville säga med detta? Tjaaaa....att jag är duktig fast jag inte är något vidare på att organisera och planera...